Jag förstår inte varför jag varit så rätt för det innan. Jag vill uppmana alla som har någon sorts fobi att utmana sig själv. Det är så skönt när man väl kommit över det.

Dålig sömn inatt igen. Jag är nervös. Spänd. Då kan jag inte sova. Eller jag sover men med en dimma över huvudet. Där spelas alla underliga drömmar spelas upp som jag har lyckas koka ihop under natten. Shopping i Landskrona, gjorde av med bilen och min Golden Retriever. Kille kom in i bilden. Vi hade brådis. Jag hängde på hans arm och liksom flög igenom hela stan. Var kommer drömmar från?