Det är en ny dag och det finns nya möjligheter. Jag har höga berg och djupa dalar. Vad gäller det mesta i livet. Men det försöker jag vara tacksam för. Det är befriande och förnyande att gråta.

Försöker intala mig själv att allt som händer har en mening. Jag vet att det är nästintill omöjligt för mig att se vad meningen är just i stunden men ofta kan det visa sig inom en snar framtid. Jag väntar just nu på en snar framtid.

Idag går jag på båten igen. Det känns ok. Skönt att jobba och ha något att tänka på. Men det är tomt idag. Det må jag säga. Tomt.