Agnes har ni lämnat mig. Tiden har gått så fort att jag knappt hunnit blinka tre gånger. Vi har skrattat och pratat och skrattat och pratat. Samtalsämnen som är, under närmre eftertanke, helt absurda men på något sätt helt naturliga när de är med Agnes. I like! Det har varit underbart att ha henne här och jag behövde verkligen det på den här gigantiskt långa perioden.

Den tar aldrig slut känns det som. Men nu har jag massa skoj att göra fram tills det är julafton och sedan får jag åka hem lite. Det kommer även det gå fort.

Morgan kommer tillbaka i kväll. Det har varit himla skoj att ha duktiga och härliga Henrik här men Morgan har varit saknad.

Just nu befinner vi oss mitt i den perioden då jag, bortsett från duschtider, ständigt fryser. Inte minst om mina fötter.

Vad ska man ta på sig...

Hur ska man göra för att kunna ta långa härliga promenader... 

Hur ska man tänka för att mentalt förbereda sig...

Vem ska man krama...

... för att inte ständigt och fast frysa!?